Studien belyser pedagogers syn på leksaker i förskolan, dels ur ett genusperspektiv och dels vilket utbud som finns på förskolan. Den belyser även Pedagogiska leksaker och krigs- och våldsrelaterade leksaker. Studien jämför en kommunal förskola med en Montessoriförskola. Vi valde att göra observationer på flickor och pojkars val av leksaker och vilket utbud förskolorna hade vad gällde leksaker och material..

Följande studie handlar om leksaksutbudet på två förskolor i Småland. Leksaksutbudet harkartlagts och pedagogernas argument kring sina val av leksaker, har undersökts. I min studiehar jag valt en kvalitativ forskningsansats där jag har observerat leksaksutbudet samtintervjuat pedagogerna på förskolorna. Tidigare forskning ger en överblick på hurleksaksutbudet såg ut för ca 20 år sedan och beskriver vikten av att förskolepersonal gör ettaktivt val då leksaker köps in. Det finns olika syn på vilka leksaker som lämpar sig bättre änandra.

Många av de leksaker förskolebarn leker med på sin fritid är kopplade till populärkulturen. Samtidigt ser man inte populärkulturella leksaker i förskolan. Syftet med studien var att genom kvalitativa intervjuer undersöka sex förskollärares förhållningssätt till barns populärkulturella leksaker. Vi ville undersöka om barns populärkulturella leksaker ses som redskap i den pedagogiska verksamheten och om pedagogerna anser att de ska finnas i förskolans leksaksutbud. I vårt arbete antar vi ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med vår studie är att få en inblick i förskollärares tankar om barns leksaker i förskolan. Studien är baserad på intervjuer av fem förskollärare, verksamma på fyra olika förskolor, som delat med sig av sina tankar kring leksaker. I vår studie kom vi fram till fyra teman för hur förskollärare värderar leksaker: Saker som finns runtomkring, Bra leksaker, Dåliga leksaker samt Datorn. Vår slutsats är att rolleken och kreativiteten prioriteras i förskolan vilket innebär att de leksaker som främjar detta får en central plats i verksamheten. Vi kan även se att förskollärarna ser förskolan som en frizon från trendleksaker och framhåller att förskolan ska inneha de ?klassiska? leksakerna som till exempel klossar.

Genom kvalitativa intervjuer med barn i förskoleklass och genom enkätundersökningar hos pedagoger har jag fått svar på mina frågeställningar som handlar om pojkar, flickor och deras leksaksval då det gäller teknikbaserade leksaker. Syftet var att försöka se om det fanns skillnader i valet och användandet av dessa leksaker och i så fall försöka tydliggöra dem, och dessutom ta reda på varför barnen är olika i sina leksakspreferenser.Resultatet påvisar att för barnen i denna förskoleklass är konstruktionsleksaker ett frekvent val i verksamheten. Alla barn leker med dessa leksaker, dock skiljer sig preferenserna åt beroende på om man är flicka eller pojke, både i hemmet och i förskoleklassen. Hur barnens preferenser uppkommer finns det delade meningar om, dock är huvudteorin enligt de forskarna/författare jag tagit del av, socialt betingat.Pedagogiska slutsatser är att som pedagog måste man arbeta på ett målmedvetet sätt då det gäller leksaker och genus, man skall alltid ha med sig att leken har stor betydelse i barnens utveckling.Nyckelord: genus, leksaker, preferenser, teknik.

Syftet med arbetet är att studera lärares och föräldrars syn på leksaker samt hur de ser på leksaksreklam riktad mot barn. Litteraturdelen tar bland annat upp lekens betydelse för barn och om vad en leksak egentligen är. Där beskrivs Pedagogiska leksaker och leksaker ur ett genusperspektivet. Till sist finns det avsnitt som berör massmedias samt lärarens och förälderns påverkan. Uppsatsen är en kvalitativ studie där intervjuer används som metod då det är intressant att komma närmare vad människor har för tankar kring leksaker.

Syftet med denna rapport är att undersöka hur barn ser på förskolans leksaker. Detta arbete kommer att utgå ifrån ett barnsperspektiv. I litteraturdelen skriver vi bland annat om olika tolkningar vad en leksak är, barns val och på vilket sätt de leker med leksaker ur ett genusperspektiv. Lekmiljöer tar vi upp sist i litteraturdelen. För att få svar på våra frågeställningar gjordes intervjuer med barn i åldrarna fyra och fem år, dessa intervjuer genomfördes på en förskola i norra Skåne.

Syftet med denna studie var att undersöka om barn är så djupt rotade i traditionella genusmönster som samhället och tidigare forskning vill påstå. Har barn en stereotyp uppfattning om leksaker? Kan intryck från syskon påverka barns uppfattning? För att undersöka bland annat detta, genomförde jag en kvalitativ intervjustudie med tolv barn i år F-2, sex flickor och sex pojkar. Studiens fokus var att undersöka barns uppfattningar om traditionella leksaker och leksaker som vi vuxna anser som överskridande utifrån den traditionella könskodningen. Intervjuerna utgick från bilder, två genustraditionella, en genusneutral samt två manipulerade bilder.

Mitt syfte med examensarbetet var att genom intervjuer samt enkätundersökningar undersöka leksakernas betydelse för barn och deras föräldrar. Leksaker stimulerar fantasin och får barnet att utvecklas. Jag har valt att intervjua barn på en förskola och till enkätundersökningen valde jag föräldrar på en annan förskola. Resultatet jag kommit fram till är att leksaker betyder mycket för barnen och att barnen även har liknande tankar och åsikter om leksaker. Föräldrarnas resultat varierade men i de allra flesta fall hade de likande åsikter om leksaker.

Arbetet handlar om hur pedagoger resonerar kring leksaker; vad de tar hänsyn till vid inköp, vilka leksaker barnen bör ha och även hur de förhåller sig till barnens egna leksaker.För att finna svar på ovan nämnda frågor har vi bedrivit studier av såväl svensk som utländsk litteratur. Vi har även genomfört kvalitativa intervjuer med nio förskollärare i Norrköpings kommun. Kontakten med dessa pedagoger togs per telefon och intervjuerna genomfördes på plats på respektive enhet.Med litteraturens hjälp har vi målat upp en bild av hur leksaker har figurerat i ett historiskt perspektiv. I arbetet går det även att läsa om hur pedagoger använder sig av leksaker och hur dessa leksaker kan påverka barn.Det går inte att ge ett entydigt svar på frågan om vilken slutsats vi kan dra. Pedagogernas uppfattningar varierade och pekade på en hel del skilda tankar.

Syftet med denna studie är att jämföra leksaksinnehavet på en traditionell förskola och en Montessoriförskola samt belysa pedagogers tankar kring leksaker och leksakers betydelse i förskolan. För att uppnå syftet gjordes en jämförelse på de båda förskolorna av följande fyra leksakskategorier; bordsspel, leksaksdjur, utrustning för rollek och dockor, samt utfördes kvalitativa forskningsintervjuer med sex pedagoger. Det resultat som framkom av dessa metoder visade att det fanns skillnader i leksaksinnehaven och i hur pedagogerna tänkte kring betydelserna av leksaker. Pedagogernas skilda tankar kring leksakernas betydelse visade sig bottna i deras pedagogiska förhållningssätt till leksakerna. Detta resulterade i olika hanteringssätt av leksakerna i förskoleverksamheterna.

Syftet med studien var att beskriva hur det språkutvecklande lekmaterialet Babblarna används på förskolan utifrån ett pedagogperspektiv, belysa materialets möjligheter och begränsningar samt att bidra till diskussionen om Pedagogiska leksaker. Intervjuer har gjorts med sex pedagoger på förskolan. Resultatet visar att Babblarna används i lärandesyfte men även i leken. I resultatet framgår att samtliga pedagoger upplever att barnens intresse för Babblarna har betydelse för att dessa ska fungera som ett pedagogiskt verktyg. Det framgår också att många pedagoger tycker att Babblarna är ett material anpassat för de yngre åldrarna.

Abstract Vår undersökning handlar om lek och leksaker i förskolan. De barn som medverkat i vår undersökning är alla mellan ett och fem år och går på en kommunal förskola i södra Sverige. Syftet med vår underökning är att ta reda på hur barn leker på förskolan och hur de använder sig av leksaker i den fria leken. Vi har utgått ifrån följande frågeställningar: Vilka leksaker använder barnen i den fria leken? Hur använder barnen leksakerna i de olika åldrarna? Vilka lekar förekommer i den fria leken? Hur leker barnen i de olika åldrarna? De metoder vi har använt oss av för att få svar på våra frågeställningar är observationer och intervjuer.

BAKGRUND: Den tidigare forskningen visar att pojkar och flickor i mycket storutsträckning väljer leksaker utifrån typiska könsmönster, vilketbetyder att leksaker är med och påverkar barns tankar om könsroller.Orsaken till hur barn väljer leksaker utgörs av två huvudinriktningar,dels de biologiska förutsättningarna och dels socialisationenspåverkan. Vi har även beskrivit hur forskningen delar upp leksaker ikategorierna flick, - pojk, - och neutrala leksaker.SYFTE: Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur barn tänker ochresonerar kring leksaker utifrån ett genusperspektivMETOD: Undersökningen genomfördes genom att intervjua 26 stycken barn påtvå olika förskolor. Till vår hjälp hade vi bilder på leksaker, somskulle utgöra ett diskussionsunderlag. Det var 18 bilder jämntfördelade mellan kategorierna flick, - pojk, - och neutrala leksaker. Vihar i den här studien utgått ifrån en kvalitativ undersökning.RESULTAT: Resultatet visar att merparten av barnen associerar leksaker till kön.

Barn utsätts för stora mängder kemikalier i sin vardagsmiljö samtidigt som kunskapen hur dessa ämnen påverkar barnen är begränsad. Halmstad kommun kommer under hösten 2014 genomföra ett projekt med giftfria förskolor. Målet med arbetet är att alla farliga kemikalier ska plockas bort från kommunens förskolor samt att skapa riktlinjer för hur förskolorna ska arbeta med frågor som rör kemikalier i barns vardag. Hur implementeringen av projektet ska genomföras är ännu inte klart. Syftet med studien var att undersöka förskolepersonalens uppfattningar om kemikalier i leksaker och om implementering av en giftfri förskola.